Hej PMS!

Tankar, tankar, tankar...

Ja allt folk säger om mig tar jag åt mig, Ja som en vän sa en gång, det lagras i hjärnan. 
Och ja det gör det verkligen. Men det negativa med mig är att jag alltid drar på mig ett stort leende och skrattar bort det mesta. Och ingen kanske märker att i min hjärna flyger tankarna omkring. Ja usch. och jag tänker, ja detta kanske borde jag ändra på och så här ska man se ut. Och Blahblahblah! och så här ska man vara för att vara perfekt.  Men med åren kommer jag förstå att jag är vacker och unik hur jag än ser ut! Nej vänta....


 Jag ÄR vacker jag ÄR unik! så ska det stå, Det är vi alla, men på olika sätt. Detta är något alla borde lägga på hjärnan. Och lära sig det! det borde jag själv göra. 

Nej nu ska jag ha så kul att jag ska faktiskt berätta att det är inte så jävla kul och ha PMS! Att bli irriterad på ingenting är ju inte det roligaste som finns. Man försöker vara så allvarlig som möjligt och inte skratta när kompisarna försöker få en på bättre humör. Och de  gör dom konstigaste minerna dom kan komma på. Så då sitter man där och anstränger sig att hålla minen och sen börjar man små flina. Ganska fult om man säger så. Men Varför ska man ha Pms så onödigt! ibland hatar man och vara kvinna. Man blir ju bara arg på allt och alla. Nej detta är inget man vill ha. Och varför sitter jag och skriver detta egentligen? Jo för jag hatar det!!! AH!!!